mammalindha -

När Julia kom till <3

NU ska jag äntligen sätta mig ner och skriva en liten förlossningsberättelse. Skall försöka få med så mycket som möjligt. Har jag missat något som ni saknar får ni skriva i kommentarsfältet så löser jag det :)

Here we go!

---

UPDATE: Hittade lite anteckningar i mobilen som jag glömde skriva här igår. Tänkte att det kan vara kul att läsa det med :P

Den 12/7 gjorde barnmorskan en hinnsvepning på mig. Och efter det kände jag av lite mensverk men inget mer än så.

13/7 var jag uppe 05:00 på natten för en kisspaus (en av många kisspauser) och kände då av mensvärk. Samma sak en timme senare.

14/7 Hade en hel del kraftig mensverk under natten och morgonen. Hade regelbundna verkar med ca 10 min mellanrum mellan 07-08:30.

Dem avtog och fick några få småverkar under dagen.

15/7 Hade många starka värkar som jag var tvungen att andas igenom från morgonen. Har väldigt ont i magen. Får ont när jag ligger på höger sida och kan inte böja mig framåt. Många toalettbesök. Strax innan 19 går vattnet, ett tag efter det blir värkarna kraftigare och mer intensiva samt mer regelbundna.

20:53 vi är påväg in till förlossningen. Täta värkar på vägen.

Detta är alltså anteckningarna från mobilen.

I min värktimer app så kan jag se att från 19:24 börjar värkarna bli mer och mer regelbundna med allt ifrån 8 till 19 minuter mellan verkarna. 20:48 börjar dem bli riktigt regelbundna med 2-4 minuter emellen värkarna. Alltså strax innan vi åker in till förlossningen. Värkarna håller inte i sig så länge (tycker jag), dem varar i allt ifrån ca 50sek till 1min och 25 sek. Men dem är tillräckligt kraftiga ändå så det är väl skönt att dem inte varar längre..

Natten till söndagen den 15 juli var jag som vanligt uppe och kissade flera gånger. Och på morgonen där så

vaknade jag av lite förvärkar (precis som jag gjort helgen innan, men då var det bara "lurvärkar") som kom med ungefär 10 minuters mellanrum under morgonen/förmiddagen. Det gick bra så länge jag andades igenom värkarna. Dem var ännu inte så kraftiga.

Jag låg i sängen hela dagen för att jag var trött och hade ont lite titt som tätt. Var väl uppe på toaletten och duschade varmt om magen någon gång men annars låg jag i sängen.

Värkarna avtog som sagt under förmiddagen och dem kom ganska så glest. Det kunde gå en timma mellan värkarna. Lite oregelbundet sådär.

På eftermiddagen vid 16-17 tiden så ringde jag in till förlossningen i Norrköping för att fråga när man skulle gå in, hur långtm ellan verkarna det skulle vara. Hon sade då att det skulle vara i alla fall 5 minuters mellanrum. Jag skulle med andra ord avvakta, när jag ringde det samtalade hade det gått 45 minuter sedan min senaste värk. Det var med andra ord ingen brådska.

Jag använde mig för övrigt av en värmtiker app på min telefon som jag laddat ner helt gratis, den var super bra! Bara att klicka på en knapp när värken startar och sen igen när den slutar. Sen sparas alla värkar i appen, jag har mina kvar fortfarande :) Känns lite vemodigt att radera ;P

Men i alla fall...

Även fast jag hade haft lite värkar helgen innan som känts likadant så kändes det ändå mer "på riktigt" denan gången, varför kan jag inte riktigt sätta mitt finger på. Dem kom kanske lite oftare.

Framåt kvällen började värkarna bli kraftigare och kraftigare och ibland gjorde dem så ont så jag hade jätte svårt att andas igenom värkarna och låg istället och spände mig. Vilket INTE gjorde smärtan bättre kan jag tala om, det blev snarare värre. Hon på Profylaxkursen hade så rätt när hon sa att det bara blir värre av att spänna sig ;P

Det gjorde så ont så jag blev alldeles svettig.

Vid 19-tiden så åkte Tobias iväg till affären och köpte värktabletter till mig för dem var slut. Jag gick på toaletten kort efter att han åkt iväg och kände att det började sippra lite vatten efteråt. Det var inte så mycket för det räckte med att jag använde binda (det kom med andra ord inget "splash" som på film) men jag var nästan säker på att det var vattnet ändå.

När Tobiash ade kommit hem så gav han mig värktabletter och vid ett tillfäle (som jag komemr ihåg så väl) så fick jag en värk som gjorde så djävulskt ont att jag ropade på Tobias för att jag fick sådan panik. Jag låg och riktigt spände mig och blev helt genomsvettig pga smärtan. Men den gick ju över som tur var ;)

Vid ungefär 20:30 sa jag till Tobias att det nog var dags att ringa in till förlossningen för jag kände att dem blev kraftigare och kraftigare och dem började komma regelbundet igen. Sagt och gjort, ajg ringde in och dem frågade lite frågor såsom om vattnet hade gått osv. När vi sen pratat lite säger hon att vi tyvärr får ringa till Linköping för att det var fullt i Norrköping. Jag blev lite besviken men hade inte så mycket till val så jag ringede dit (i värktimare appen jag nämnde tidigare får man väöja vilket län man bor i och där står även alla telefonnummer till förlossningen). Dem sa att vi var välkomna in.

Jag sa till Tobias att vi skulle åka in och han b lev genast lite nervös och stirrig ;) (med all rätt). Även jag blev lite nervös mellan verkarna medans jag försökte koncentrera mig på annat. Vi hade packat BB väska till både oss och Julia men packade ner det sista såsom matlåda till Tobias (tips tips!), mobil laddare, kamera + laddare och lite sådär. Sen gick vi ner till bilen och körde iväg. Stannade en snabbis på OKQ8 100 m härifrån för att köpa coca cola. Sen gasade vi på i 160 till förlossningen i Linköping. Värkarna kom allt tätare och tätare på vägen in dit, mellan 2-3 minuter. Ingen av oss ville föda i bilen så det var därför Tobias gasade på. Vi hade aldrig varit på LiU så vi hade ingen aning om var det låg. Men det är som tur är skyltat bra till sjukhuset men det låg en bra bit in i Linköping. Jag trodde aldrig vi skulle komma fram =P

Nu mot slutet så var värkarna jätte kraftiga varje gång, och såfort vi klev ur bilen kom en värk. Jag lutade mig mot bilen medans Tobias slängde i pengar i parkerinsautomaten. Sedan gick vi mot entrén. Vi hade tur att det kom en som jobbade där som kunde öppna åt oss för det var tydligen låst (?). Eller något :P Haha. Jag fick sätta mig i en rullstoltill förlossningen.

Klockan var 21:30 när vi kom upp dit, då blev vi mötta av en barnmorska (tror jag i alla fall) som visade oss rummet. Vi kom till ett förlossningsrum direkt. Tobias packade in väskor och sånt i skåpet och jag slängde mig i sängen. Efter en stund kom det in en barnmorska och en undersköterska som var JÄTTE TREVLIGA som presenterade sig. Jag låg i sängen och var näst intil okontaktbar. PRECIS när dem kom in kom en värk så jag fick andas igenom dem innan dem fortsatte att prata, haha :P Dem satte en CTG kurva på mig i alla fall, där dem mäter mina värkar samt barnets hjärtfrekvens.

Dem frågade om vi hade något förlossningsbrev med oss men vi berättade att vi inte hade det utan vår bm hade skrivit i journalen hur vi ville ha det, men vi berättade det en gång till för säkerhetsskull. Det var inga stora grejer, bara att jag inte ville ha någon studerande med under förlossningen, att Tobias skulel klippa navelsträngen samt hålla barnet en stund innan hon kom till mig och sen att dem skulle torka av barnet ordentligt innan.

Klockan 22:15 så kom barnmorskan in och skulle känna hur öppen jag var, jag var då 4 cm öppen. Yes tänkte vi! Nu händer det i alla fall något. Hon frågade mig hur jag tänkte med bedövning och jag sa att jag ville börja med att duscha varmt. Klockan 22:30 sattej ag mig i duschen med Tobias mitt emot som stöd. Det var urskönt och dämpade liiite av smärtan i alla fall. Där satt vi i ungefär 30 minuter. När jag klev ut så sa jag till barnmorskan att jag ville ha epiduralen så hon gick och hämtade läkaren som kom efter bara kanske 5 minuter. Trodde jag skulle få vänta längre än så.

Jag fick andas lustgas under tiden han satte epiduralen vilket gjord mig mer avslappnad, dock så gjorde det så att jag hade svårt att sitta still (jag fick sitta upp med pannan mot Tobias bröst för narkosläkaren tyckte det var lättare). Fick först en bedövningsspruta som kändes lite grand sen väntade vi en stund innan han satte in själva epiduralen så bedövningen fick värka. Jag hade hela tiden min "vän" lustgasen till hands. Fick en värk precis innan han skulle sätta eda:n.

Jag kände först precis som att mitt vänstra ben domnade bort, eller som stickningar, vilket var obehagligt, sedan fick jag ont i vänstra skinkan, förmodligen så hade han svårt att "hitta rätt" men till slut så!

Snabbt efter att epiduralen var satt så mådde jag prima skinka! Jag kunde slappna av och var kontaktbar. Innan kunde jag inte prata pga smärtan och var lite borta. Men nu kände jag INGENTING av värkarna, vilket jag inte trodde var möjligt. Men gud så skönt det var! Jag och Tobias låg och pratade om lite allt möjligt och väntade på att krystvärkarna skulle börja.

Jag visste sedan innan att epiduralen kan göra så att värkarna avtar eller blir mindre verksamma. Vi tittade på skärmem som mätte värkarna och hade själva sett att dem avtagit, men tänkte inte mer på det. Men v id 00_55 kommer barnmorskan in för att kolla efter hur öppen jag är eftersom hon också sett att dem avtagit. Hon blir chockad och säger att hon inte känner några "Väggar" och att jag är öppen 10cm. HALELUJA! Vi blevl ite pirriga och nervösa men samdigit väldigt spända. Nu tänkte vi att shit, nu är det nära!

Klockan 01:45 så ville bm att jag skulle pröva att krysta för att se hur det såg ut men jag och bebis var inte riktigt redo ännu.

Jag kommer inte ihåg när exakt men bm fick även sätta en elektrod i Julias huvud för att få hennes hjärtfrekvens, det gick inte riktigt med ctg:n.

Jag börjar känna ett "tryck nedåt", precis som det känns när man är riktigt riktigt bajsnödig (haha ursäkta) och klockan 02:45 börjar jag krysta. Jag hade lustgasen mellan verkarna vilket kändes väldigt bra. Det fick mig att slappna av och jag hade lite kul för man kände sig verkligen full och pratade lite luddigt. Själva krystandet gjorde itne så ont som jag trodde, faktiskt, då var förvärkarna värre måstej ag säga. MEn det är klart att det inte är så behagligt ändå. Det spänner något otroligt ocvh det är sjukt jobbigt att krysta. Jag kommer ihåg att jag kände och sa hela tiden att det inte hände någonting, att hon låg kvar där hon låg, men bm sa att det visst hände något. När man krystar så går man ju två stef fram och ett bak hela tiden. När jag väl fick krystvärkar så vilel hon att jag skulle krysta tre gånger per värk, vilket var sjukt jobbigt. Jag var trött redan efter första men jag försökte kämpa på. Jag hade hela tiden Tobias vid min sida som pushade jätte bra. Han fick även se när man skymtade huvudet (barnmorskan frågade och han fick lov att kolla för mig) och jag fick även känna huvudet och det fick mig att kämpa. Det var så häftigt och jag började givetvis gråta floder!

När huvudet var ute kändes det som att det värsta var över, det var så skönt och jag kunde slappna av lite mer. Jag kommer ihåg att jag tittade på Tobias och sen när jag vänder mig om så ser jag att barnmorskan "trixar" ut resten utav Julia, och direkt efter att hon kommit ut så börjar hon skrika. Herregud vilken känsla! Och som vi grät jag och Tobias, det går inte att beskriva men det var underbart att få höra sitt älskade barn. Så fort hon hade kommit ut så tittade jag på Tobias och sa att han skulle kolla vad det blev, och han sa att det var en liten tjej, om än lite tveksam :P Det var den lyckligaste stunden i mitt liv <3

Klockan var 03:29 när hon kom ut så jag hade krystvärkar i ca 45 minuter.

Ett par minuter efter hennes födelse klippte Tobias navelsträngen. Sedan torkade dem av henne och gav henne till Tobias som fick hälsa. Jag däremot låg med benen i vädret och blev undersökt. Jag hade spruckit en del sa hon så hon ville att läkaren skulle kolla. Så hon kom in och tittade sen sydde hon två stygn och resten sydde barnmorskan. Under tiden som jag blev sydd så satt Tobias med vår lilla tjej och myste (det tog en stund innan jag var "klar", ca 45 minuter) sedan lade dem hene hos mig.

Efter en stund försökte vi se om hon ville ta bröstet men var väl för trött så vi lät henne ligga där och återhämta sig och barnmorskan lämnade oss ensamma en stund.

Vid 05:16 så börjar hon amma ordentligt med våran hjälp. Det gjrode inget ont alls, jag har hört att det skall göra så ont men icke! Klart att det känns, dem suger ganska hårt men det gör absolut inte ont!

Sen låg vi mest där och myste och sen fick vi in den klassiska smörgåsbrickan :) Jag var jätte hungrig!

Vid 06 så kommer barnmorskan in och säger att vi kan börja göra oss redo för att byta till ett annat rum, jag skulle duscha osv. Eftersom jag fått epidural så tar jag det försiktigt, jag får en sådan där "gåstol" att stödja mig mot, man är skakis i benen efter den bedövningen.

Vid 07 ungefär så kom vi till vårat rum. Jag blev väldigt yr påvägen dit så barnmorskan fick iprincip trycka mig in i rummet för h on var rädd att jag skulel svimma på vägen. Jag slängde mig i sängen direkt. Sedan låg vi där och tittade på vår dotter och sen ringde vi dem viktiga samtalen till våra föräldrar och skickade sms till vännerna. Sen ville vi bara sova! Vi var sjukt trötta efter att ha varit vakna i nästan 24 timmar och så en förlossning på det. Julia (som vi inte visste att hon skulle heta då) sov som en stock och nu var det även vår tur.

Vi sov i ett par timmar och när vi vaknade så kom det en barnmorska in och pratade med oss (kommer inte riktigt ihåg men hon nämnde något om att det var frukost och att vi skulle passa på att äta för den togs bort 09:30) jag nämnde då att jag hade fruktansvärt ont i huvudet och hela ryggen. Kunde inte ta i med musklerna när jag skulle resa mig ur sängen för att gå på toaletten för då gjorde det jätte ont. Hon gjorde inget åt det utan sa att det kan bli så efter en förlossning typ. Det är jobbigt och krävande för kroppen. Huvudvärken kände jag av så fort jag rest mig upp när vi var påväg till det andra rummet, men reflekterade inte mer över det. Jag hade itne sovit på länge och fött barn, lite huvudvärk kan man få tänkte jag.

Sen låg vi mest och tittade på vår fina fina dotter och funderade på namn. Inget utav dem namnen vi tänkt ut passade henne, sen kom Tobias på namnet Julia, hon är ju född i Juli så det passade henne så bra <3

Hon vägde 3710g, var 51 cm lång och ett huvudomfång på 36 cm. Hon är det vackraste jag har sett i mitt liv <3 Kan inte säga det många gånger nog.

Jag tror att jag ska ha fått med allt nu! Har kikat på papprena som Tobias antecknat i för annars hade jag inte kommit ihåg klockslagen.

Vill ni fresten att jag skriver "fortsättningen", om min spinalhuvudvärk som jag fick efter epiduralen och hur dem kommande dagarna såg ut på bb och hemma? Samt hur det känns nu när vi landat igen och hur allt fungerar och sådär?

Jag är dålig på att uppdatera er om det om dagarna för tiden går till så mycket annat (vilket ni säkert förstår) men tänkte att jag kunde försöka skriva ett lite längre inlägg om tiden efter hon kom fram tills nu, vad säger ni om det?

NU ska jag sova!

Puss

2012-08-05 / 00:08:16 | Graviditeten | Kommentarer [ 7 ]

God natt!

Nej hörrni det har fortfarande inte hänt någonting. Jag hör inte så mycket om dagarna därav har jag inget att skriva om. Idag har jag haft en heldel mensvärk dock. Så vi kan ju HOPPAS att något är på g. Annars är det hinnsvepning på torsdag och jag är så nervös!!! Typ livrädd. Tänk om vi är tre på fredag? Eller lördag? Känns overkligt. --- Någon det däremot gått framåt för är Cajsa (ungmammaioslo.blogg.se). Hennes slempropp gick igår och nu under kvällen hade hon täta förvärkar eller vad man nu kallar dem. Läs mer på hennes blogg :) Så spännande! Jag sa till hennes senast igår att alla får före mig och att hon inte var något undantag. Står fast vid mitt ord ;) Hoppas att det går bra där borta. Du kommer fixa detta grymt! Lycka till <3 Tänker på dig ska du veta. -- Imorgon ska vi städa här hemma. Och KANSKE möblera som jag pratat om tidigare. Sen måste vi bli klara med linneskåpet vi slipat och målat. Står massa grejer på golvet i sovrummet nu. Dock så hade färgen krackelerat på några ställen så vi kanske behöver göra om lite. Men det får nog bli vid ett senare tillfälle. Vill inte ha massa grejer på golvet. Ska försöka blunda nu. Får se hur det går. TJILEVIPPEN!

2012-07-11 / 01:34:24 | Graviditeten | Kommentarer [ 1 ]

Saker som är jobbigt just nu..

- att ALDRIG känna sig snygg/fin - att STÄNDIGT känna sig tjock, fet och ful - att inte kunna vistas ute i det fina vädret - att mina fötter svullnar upp som hulken - alla tusentals bristningar och för att inte tala om celluliter (!!) - att det känns som att jag alltid kommer vara gravid - att jag svettas likt en klimakteriekossa - att jag kliar sänder mina bröst (?) - all denna VÄNTAN och LÄNGTAN - att jag pruttar likt en karl (ursäkta infon) Typ så. Och jag vet att allt detta givetvis är värt det i slutändan men det är bara så fruktansvärt jobbigt just nu. Jag vill att bebis ska komma ut så jag kan känna att jag äger min kropp igen, någorlunda i alla fall. Vill bli av med alla äckliga gravidkilon och känna mig SNYGG. Det var längesen jag gjorde det kan jag tala om. Jag stör mig inte det minsta på mil fina kula på magen, det är det finaste jag har på min kropp, det är allt "runt omkring" jag inte gillar. Jag har så svårt att föreställa mig när jag ligger där, med min älskling breve, och får upp vårat lilla knyte i min famn. Det känns fortfarande så långt bort. Även om jag vet att det inte är det. På torsdag är det hinnsvepning om inget händer. Och den 22, allra senast, blir jag igångsatt om inget annat hänt. Det känns som en hel evighet dit. Har väntat i nio månader, det räcker nu. Älskade bebis. Sen är jag så sjukt nervös inför förlossningen. Jag blev jätte nervös såfort barnmorskan nämnde hinnsvepning. För det KAN hjälpa en bit på traven, ett steg närmare förlossningen. Det känns fortfarande så overkligt att vi ska bli föräldrar. Mitt hjärta och jag. Jag är INTE ute efter något medlidande, jag behöver bara skriva av mig.

2012-07-10 / 00:53:28 | Graviditeten | Kommentarer [ 2 ]

Onsdagen den 4 juli 2012.

Hej på er!

Ligger just nu i soffan och gör mest..ingenting. Som alltid ungefär ;P Händer inte sådär jätte mycket när man är mammaledig utan barn så att säga. Gick upp vid 11 sen kilade jag ner till Lidl som ligger granne med oss och handlade lite gottigt till frunchen (frukost/lunch). Stekte ägg och färska champinjoner, gjorde en sallad på salladsost, gurka, rödlök och tomater och så åt jag en färsk fralla med ost och gurka på. Det satt fint vill jag lova!

Har sovit lite sisådär nu under morgonen, bruakr alltid stensova till klockan 11 men inte idag minsann. vaknade till vid nio och kikade lite i mobilen innan jag somnade om igen. Sen började en kärring gapa på sin unge här utanför som i sin tur stod och gallskrek. Hon gapade att dem var försenade osv. Det tog en bra stund innan det upphörde men hon väckte nog hela grannskapet på köpet.

Nu har jag i alla fall hängt upp tvätt och diskat upp det som var. Nu är det tråkigt gjort för dagen i alla fall. Funderar på om jag skall lägga mig och vila en stund innan jag steker upp kött till Tobias så han får mat i magen när han kommer hem, sen tänkte jag göra lite negerbollar också. Det kan man frysa in och bjuda på när vi får besök, superbra! :)

Det var inte igår jag gjorde negerbollar minsann, gjorde det typ jämt förr i mina yngre dar när man var sötsugen. Det är ju sådana ingredienser man alltid har hemma.

----

För övrigt måste jag försöka övertala min kära sambo att vi skall flytta/möblera om soffan här i vardagsrummet. Frågan är bara om det går utan att behöva montera isär skiten :/ Det blir lite jobbigt i så fall. Men jag är säker på att det kommer bli SÅ BRA med den möbleringen, då täcker man inte fönstrena som just nu soffan står ivägen för. Sen när matsalsbordet och stolarna kommer på plats kommer det bli finimang! Operation övertalning får börja idag ;) Puss älskling!

Vila var det ja!

Sen får gärna bebis titta ut när som helst nu. Börjar bli fruktansvärt jobbigt och tungt (!). Värmen gör det inte bättre heller tyvärr :( Har inte kunnat njuta en sekund av värmen som varit denna sommaren. Den är bara ren plåga för mig just nu...

Hej så länge!

PS För er som vill ha lite bilder (eftersom jag inte kan lägga upp några här) så kan ni följa mig på Instagram där jag heter LindhaBajrami.

2012-07-04 / 13:55:00 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Vecka 40 (39+2).

Barnet

Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.

Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt. Nu är det trångt därinne.

Mamma

Har barnet inte kommit än? Känns det frustrerande? Ta det lugnt. Även om det känns omöjligt, försök fokusera på något annat än förlossningsdatumet. En graviditet varar allt från 37 veckor+0 dagar till 41 veckor + 6 dagar. Passa på att vila och äta mycket kolhydrater innan förlossningen så kommer du att orka bättre. Sov, sov, sov eller vila om du inte kan sova! Du behöver alla krafter. Under det aktiva skedet av förlossningen gör du av med lika mycket kalorier som en maratonlöpare gör av med varje timme. Dessutom kanske du kommer att vara vaken i ett dygn kring förlossningen.

Pappa/partner

Under själva förlossningen är din viktigaste roll att vara där! Du ger henne vatten, torkar pannan. Du kan hålla henne, massera henne. Lyssna på vad hon och hennes kropp säger. Prata med henne och barnmorskan. Hjälp henne med kuddar eller att ändra ställning. Var lyhörd och se och bekräfta hennes smärta. Hon vill kanske inte att du ska röra henne. Peppa och uppmuntra. Pusha och stötta. Du klarar det!

2012-07-02 / 11:29:19 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Smygätare?

Haha, jag känner mig verkligen som en "såndär" som går upp mitt i natten och smygäter för att jag inte vågar äta när någon (min sambo) ser!
Hahah! Har huggt in på godisskålen nu som blev över från igår.
Måste vara en rolig syn att se mig sittandes i soffan med magen och pattarna i vädret vräka i mig en stor tallrik med kinamat och sen hugga in på godiset direkt. Hahahaha skrattar när jag själv tänker på det!

Jag försöker ofta skämta bort min tjockhet/fulhet jag har/känner just nu för då mår jag inte lika dåligt över det :P Dem ska ju ändå bort sen, plus att det för något väldigt bra med sig!<3

2012-07-01 / 00:22:53 | Graviditeten | Kommentarer [ 2 ]

Vecka 39 (38+6).

Här är vi nu, i vecka 39! På söndag går vi in i graviditetsvecka 40, som är slutspurten (om jag inte går över dvs).

Barnet

Barnet är ungefär 50 centimeter långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage. Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen. Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet.

Vikt 3 450 gram.
Mamma

Symfus-fundus är nu 33-38 centimeter. Kanske du känner dig som en jätte. I början av graviditeten är livmoderhalsen riktad bakåt för att hindra att öppningen vidgas. Nu ändras riktningen och livmoderhalsen kortas ner några centimeter. Du kan känna dig tung och trött samt ha kraftiga förvärkar. Men härda ut, snart är förlossningen här.
Vila!

Vila så mycket du kan, du behöver alla krafter. Har du svårt att sova på natten, ta igen det på dagen. Det gör inget om du vänder på dygnet, det kommer du i alla fall att göra när barnet är ute. Bättre att ständigt vara så utsövd som det går, eftersom du inte har någon aning om när förlossningen sätter igång. Kanske får du inte sova på 24 timmar om du har en lång latensfas med värkar som håller dig vaken. Så sov så ofta du bara kan innan! Har du svårt att sova - vila istället.
Pappa/partner

Nu är det dags vilken dag som helst! Kanske adrenalinet börjar pumpa när du tänker på förlossningen. Det är svårt att föreställa sig ett liv efter magen. I alla fall om det är första gången. Prata med dina nära och kära om hur det var för dem. Du har väl läst artikeln Pappans roll vid förlossningen.
Hos barnmorskan/kontroller

Nu kanske du går på ditt sista besök hos barnmorskan före förlossningen. Men försök att inte bli allt för besviken om det blir några besök till. Barnmorskan kontrollerar hur barnet ligger, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Prata gärna om förlossningen om du är orolig.
Nuförtiden förs journalen elektroniskt, så det enda ni egentligen behöver ta med er till förlossningen i pappersform är provsvaren det vill säga blodgrupperingen och svar på screeningproverna. Men de flesta barnmorskor lägger kopior på journalen i mappen, så ta med dig den mapp som barnmorskan gjort i ordning åt dig. Glöm inte att ta med dig legitimation!

Du har väl telefonnummer till förlossningen, och till barnavårdscentralen som du ska kontakta efter hemkomsten från BB? Fråga din barnmorska eller titta här på Vårdguiden!

2012-06-29 / 07:56:14 | Graviditeten | Kommentarer [ 1 ]

Graviditetsvecka 38.

Har ju glömt publicera information om graviditetsvecka 38 och 39, vi börjar med 38.

Barnet

Barnet förbereder sig nu för att födas. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Ungefär sex procent föds före fullgågna 37 graviditetsveckor. Det råder oklarheter om vad som sätter igång förlossningen, men en forskning säger att det är barnet som bestämmer när det vill komma ut. Man anser då att graviditetslängden finns i ditt barns arvsanlag. Det anlaget har alltså bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i din och din partners familj. Att barnet vuxit till en viss storlek samt om föregående fosterdel är fixerad eller inte har ingen direkt betydelse för när förlossningen sätts igång, men moderkakans livslängd spelar in.

Vikt 3 200 gram.
Mamma

Vissa kvinnor ökar i vikt under hela graviditeten, andra stannar av mot slutet. Båda sätten är helt normalt. Däremot ska du vid plötslig viktökning eller viktnedgång kontakta din barnmorska. Nu kan det vara svårt att hitta kläder som räcker till. Klä dig bekvämt. Bylsiga, luftiga tröjor och byxor är helt rätt. Du har nog att fundera över och behöver inte öka bekymren genom att klä dig obekvämt. En del gravida kan uppleva en ilande känsla när barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten. En del kvinnor drabbas av besvär med diarré i slutet av graviditeten. Det beror troligtvis på en ökning av hormonet prostaglandin som har till uppgift att tömma tarmen inför förlossning.

Den allra sista tiden brukar de blivande föräldrarna ägna tid åt att ”boa”. Städa, pyssla, gå igenom lådor och garderober. Samtidigt som detta är ett förberedelsearbete blir det också en bearbetning av det förgångna.
Navelsträngen runt halsen

Oroar du dig för att barnet ska ha navelsträngen runt halsen när det föds? Att navelsträngen sitter runt barnets hals är mycket vanligt. Ungefär en femtedel föds så, men det är oftast inga problem eftersom barnmorskan lätt kan lossa den vid födseln.
Pappa/partner

Nu kan förlossningsväskan packas nu om ni inte redan gjort det. Väskan innehåller allt sådant din partner, du och den nyfödda kan behöva under tiden på förlossningsavdelningen. Exempelvis inneskor, mjuka kläder, annat ombyte, morgonrock, necessärer, barnkläder, musikspelare, energikost och kanske något att äta till dig själv. Du eller din partner kan ansvara för att en fungerande kamera eller en videokamera och mobiltelefon kommer med till förlossningen. Eventuellt extra batterier, film eller minne till digitalkameran kan också vara bra att ha. Väntan kan bli lång och ett spel, såsom kort- eller tärningsspel, kan vara bra för att få tiden att gå. Vad behöver du för egen del? Har barnmorskan skrivit ner era tankar och önskemål till förlossningen i journalen? Om ni vill kan ni skriva ett eget förlossningsbrev och lägga i er pappersjournal. Ni kan skriva fritt med egna ord eller använda er av någon mall som går att hitta på nätet. Hör med din partner om hon vill det.

2012-06-29 / 07:54:24 | Graviditeten | Kommentarer [ 1 ]

Vecka 37 (36+3).

Barnet

Barnet ökar fortfarande i vikt, men växer inte så mycket på längden längre. Barnet är fullt medvetet. Det lagrar näring i sina organ för att klara eventuella påfrestningar vid förlossningen. Barnet tränar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten i dem. Ändå är lungorna de sista av barnets organ som mognar. Nu ligger de flesta startklara med huvudet nedåt. Om inte, brukar man försöka vända det.

Vikt 3 kg.

Tvillingar

Om du väntar tvillingar kan det vara dags att föda nu. Vecka 36 till 37 är genomsnittslängden för en tvillinggraviditet.

Mamma

Det kan vara dags när som helst nu, men ta det lugnt. Många går längre än 40 veckor, särskilt förstföderskor. Att föda mellan vecka 37+0 och fram till vecka 41+6 anses normalt. Ditt fundusmått har planat av nu och växer inte lika snabbt. Många barn sjunker djupare ner i bäckenet nu. Det är vanligare om du fött barn tidigare. Brösten producerar redan råmjölk. Bäckenet är utvidgat. Den allra sista tiden kan gravida kvinnor få svårt att sova. Kanske kan man se det som en förberedelse inför alla vakna nätter som väntar tillsammans med babyn.

Pappa/partner

Många män kan känna sig mindre sedda och betydelsefulla för sin partner mot slutet av graviditeten. Det beror på att kvinnan fokuserar mer på sig själv och livet i sin mage. Hon funderar säkert väldigt mycket på förlossningen och är kanske orolig och lite rädd. Fokuseringen kan jämföras med någon som tränar och förbereder sig mentalt inför ett maraton eller någon annan stor fysisk prestation. Oroa dig inte, hon behöver all tid och allt stöd hon kan få. Fråga om du kan göra något. Föreslå att ni packar en väska med saker ni behöver vid förlossningen som står startklar när det är dags. Fokusera på sånt du kan göra.

Hos barnmorskan/kontroller

I vecka 37 är det dags för ännu ett besök hos barnmorskan. Han eller hon känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Blodvärde och blodsocker kontrolleras och kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Prata gärna om förlossningen om du är orolig. Barnmorskan kollar att du är förberedd och vet vem du ska kontakta när det är dags. Din partner är fortfarande välkommen med på besöken.

Vid detta besök brukar barnmorskan i samråd med dig och din partner skriva en sammanfattning av graviditeten samt skriva lite om era tankar inför förlossningen och amningen i journalen. Om ni vill kan ni skriva ett eget förlossningsbrev som ni lägger i er pappersjournal. Det är bra om din partner är med vid detta besök också så att ni båda har möjlighet att berätta om era känslor, förväntningar och eventuella önskemål.
Om det inte gjorts tidigare måste nu förlossningssjukhus väljas. Om du inte väljer själv kommer barnmorskan att välja åt dig. Även barnavårdscentral skall väljas. Eftersom det är vårdval måste ni aktivt välja den ni vill tillhöra. Barnmorskan skriver i journalen vilken barnavårdscentral ni valt, för att BB sedan ska kunna skicka barnjournalen till rätt ställe.

Vändning

Om barnet efter graviditetsvecka 36 inte ligger med huvudet neråt brukar vändningsförsök göras. Detta görs i så fall på kvinnokliniken. Vändningen utförs av läkare som med hjälp av sina händer utanpå din mage försöker vända barnet till huvudläge. Din barnmorska beställer tid åt dig och informerar vidare om ingreppet.

2012-06-12 / 01:32:13 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Vecka 35 (34+2).

Barnet

Nu är barnet ungefär 45 centimeter långt. Du har säkert känt av att barnet hickar ibland. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen. Barnet har hittills varit ganska skrynkligt men nu börjar huden räta ut sig. Navelsträngen är generellt cirka 50 centimeter lång och tjock som en tumme.

Vikt 2 600 gram.

Mamma

Ditt totala fundusmått är nu ungefär 31-35 centimeter. Du kan ha ökat mellan cirka elva till tretton kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp. Detta kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande bör du prata med din barnmorska. Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Prata mycket med din partner så han eller hon förstår vad du går igenom. Nu står magen som högst för att snart sjunka ned lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men börja också att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen. Du kan också börja kika på vårt tema om Barn och föräldrar, eller känns det för overkligt? Har du barn sedan tidigare kanske du har glömt en del.

Prata om förlossningen

Det är viktigt att prata igenom förlossningen med sin partner och vilka förväntningar ni båda har. Även om ni tror att ni är överens kan det vara bra att verkligen stämma av och se att det är så. Är det andra eller tredje barnet kanske ni har förutfattade meningar som behöver vädras. Väntar du barn utan en partner är det bra att prata med den du tänkt ta med dig, vare sig det är en doula, kompis eller förälder. En doula är en person som fött barn själv som du känner förtroende för som kan följa med och vara ett stöd för dig och din medföljare vid förlossningen.

Pappa/partner

Det är hög tid att förbereda dig för förlossningen. Din partner har förmodligen redan börjat nedräkningen. Det är bra om ni kan prata om vilket stöd din partner vill ha av dig vid förlossningen, men även av barnmorskan och personalen. Du kan kanske be din partner skriva ner hur hon skulle vilja att förlossningen genomförs. Den lappen kan ni lägga med i förlossningsjournalen. Vill hon föda i några speciella ställningar? Vilken slags smärtlindring kan hon tänka sig och inte? Vill hon ha musik på rummet? Prata igenom detta nu eftersom det inte blir så mycket tid under förlossningen.

Hos barnmorskan/kontroller

I vecka 35 är det dags för ännu ett besök hos barnmorskan som känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Om barnet inte ligger med huvudet neråt, görs en extra kontroll nästa vecka för att eventuellt försöka vända barnet i graviditetvecka 36-37.

Vändning:

2012-05-28 / 10:43:08 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Vecka 34 (33+4).

Ja hörrni, nu är det verkligen inte långt kvar! Jösses vad tiden går. Jag börjar bli väldigt pirrig och nervös angående vad som komma skall. Men det är väl normalt i guess. Längtar så efter våran Knodd <3 Kan fortfarande inte förstå att vi snart blir tre.

Barnet

Många barn ligger nu med huvudet nedåt. Barnet lyssnar till mammans hjärtslag, magen som kurrar och andra kroppsljud. Inte konstigt att en del barn sedan har svårt att ligga själva i vaggan eller spjälsängen. Barnet vill vara nära dig och lyssna till de här ljuden. De inre organen är nu färdiga, förutom lungorna. De behöver mogna ett tag till, de ska ju anpassas från vatten- till landlivet och luftfyllas när barnet kommer ut. Ögonens pupiller kan dras ihop och vidgas.

Vikt 2 350 gram.

Mamma

Livmodern tränar för förlossningen nu och du kan känna av det i form av förvärkar, en del svagare och andra kraftigare. En del känner du inte av alls, men du kan känna med handen utanpå magen att den plötsligt drar ihop sig och blir alldeles spänd. Är du omföderska brukar förvärkarna vara kraftigare än med första barnet, säkert känner du även av dem lite oftare. Livmodern är jättestor nu. Kommer du ihåg i början när magen var platt? Mycket har hänt sedan dess.

Slidväggarna blir tjockare under graviditeten. Flytningarna kan bli allt mer rikliga. I slutet av graviditeten kan det vara svårt att skilja på vanliga flytningar och svagt sipprande fostervatten. Prata med din barnmorska om du känner dig osäker.

Pappa/partner

Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men kanske kan det vara dags att läsa på lite om livet efter förlossningen. Du kan också läsa på vårt tema Barn och föräldrar eller känns det för overkligt? Du som har barn sedan tidigare kanske har glömt en del om den första tiden med bebisen.

2012-05-23 / 14:41:18 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Vecka 33 (32+2).

Ja, mina vänner, det närmar sig med stormsteg minsann. Jösses vad tiden går fort! Jag känner mer och mer för varje dag hur jag känner mig förberedd inför vad som komma skall (nåja, så gott jag kan, jag vet ju inte vad som väntar mig). Jag fixar och donar inför bebis ankomst och jag längtar så jag spricket! Helt otroligt att man kan längta efter någon man aldrig träffat. Men H*n har ju bott inne i mig ett bra tag så det är väl inte så konstigt ;P
Lite små inköp kvar sen är rummet färdigt :)
Imorgon är det dags för barnmorskan igen också, spännande! Efter imorgon är det bara en gång till (5 juni), sen skall vi gå varannan vecka istället för var tredje som vi gjort nu.

Jag har även drömt väldigt mycket mardrömmar det senaste, vissa kommer jag ihåg delar av andra har jag helt glömt bort. Men jag har vaknat många gånger av rädsla (och att jag varit kissenödig) och varit lite skrajsen.

Barnet

När man mätt aktiviteten i hjärnan har det visat sig att det händer saker även när barnet sover. Kanske drömmer det redan. Nu kan barnet skapa röda blodkroppar och underhudsfettet lagras. Bebisen uppfattar ljus och mörker, natt och dag. Om barnet kan fokusera blicken redan i livmodern är forskare inte helt eniga om. Några hävdar att barnet lär sig fokusera först under första till andra levnadsmånaden.

Vikt 2 200 gram.

Mamma

Ditt magmått (symfus-fundus) är nu 29-34 centimeter. Det varierar något beroende på barnets storlek och fostervattenmängden. Huvudsaken är att magen växer. Tänk inte för mycket på vikten, tänk istället på vad du äter och att du äter nyttigt. Ladda med kolhydrater inför förlossningen. Mycket grönsaker är också bra och ett par frukter om dan. Många tänker på förlossningen nu.

Pappa/partner

Väntar ni ert första barn kan det vara lärorikt att få komma på en förlossningsföreläsning några veckor innan det är dags. Det kan också göra att ni känner er tryggare och säkrare inför förlossningen. Alla runt omkring er har sina egna tankar och berättelser om förlossningar. Det är bra att lyssna på och diskutera med andra men det är även bra att lyssna till dem som jobbar med förlossningar och nyförlösta dagligen för att få en annan bild av verkligheten.

Hos barnmorskan/kontroller

Dags att besöka barnmorskan igen. Hon eller han känner efter hur barnet ligger, kontrollerar hur livmodern och barnet växer, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du lämna ett extra urinprov eller blodvärde. Din partner kanske har svårt att följa med på besöken varje gång men är alltid välkommen.

Hmm, ser nu att inlägget ser lite skumt ut på bloggen... Ni får markera texten så ser ni hela!

2012-05-14 / 20:41:27 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Vecka 32 (31+1).

Barnet

De sparkar du känt tidigare är nu mer som knuffar eftersom barnet börjar bli för stort för att röra sig fritt i fostervätskan. Barnets lungor förbereder sig inför den riktiga andningen. Kroppens viktiga organ och nervsystem fininställs. Underhudsfettet som det varit magert med tidigare har nu vuxit till och barnet ökar snabbt i vikt. Nu utvecklar barnet förmågan att svettas.

Vikt 2 kg.

Mamma

Magen tar mycket plats och dina lungor, urinblåsa och magsäck har det trångt därinne. Det är inte ovanligt att man drabbas av trög mage eller förstoppning under senare delen av graviditeten. Orsakerna kan vara flera, bland annat hormonet progesteron som hämmar tarmrörelserna, att man inte kan röra sig lika mycket som vanligt eller att livmodern trycker på tarmarna En annan bidragande orsak till trög mage är järntabletter som många tar under sin graviditet. Drick mycket, ät fibrer och rör på dig så mycket du orkar.

Kroppen börjar förbereda sig för förlossning och du kan känna lättare förvärkar som mensvärk ungefär. Det kan också läcka mjölk ur brösten. Har du anmält dig till en förlossningskurs? Fråga barnmorskan. Hon kan informera dig om var, när och hur.

Pappa/partner

Trygghet blir viktigare när man väntar barn och det är vanligt att man som par ser över sin ekonomi och sina försäkringar. Hur är det med hem- och livförsäkring? Ska barnet försäkras? Sådant måste ni ta ställning till själva.

Prata redan nu om hur ni ska göra med föräldraledighet och uttag av föräldrapenning. Några vill ta ut ungefär lika. I andra familjer tar en part större delen. Motiven varierar. Ni har möjlighet att börja ta ut föräldrapenning redan från 60 dagar innan förlossningen, men tänk på att om ni tar ut dagar innan födseln så har ni färre dagar att ta ut efter. Hör med försäkringskassan om vilka regler som gäller.

2012-05-06 / 20:06:52 | Graviditeten | Kommentarer [ 1 ]

När drömmar blir verklighet.

Natten till tisdag drömde jag att vi var hos barnmorskan och hon påpekade min viktuppgång. Jag har ju hittils gått upp 12kg och det både känns och syns kan jag ju säga. Inte konstigt man inte är sugen på att shoppa kläder när man får gå upp 1-2 storlekar. Men, nog om det. I drömmen så sa hon att jag borde tänka lite på vad jag äter och sådär. I drömmen blev jag helt förstörd och när jag vaknade, var jag inte på min bästa sida direkt =P

Till saken hör är ju att vi skulle till barnmorskan på tisdag morgon, vad tror ni hon säger när vi är där!? JO, hon säger att jag skall tänka på vad jag äter (i all välmening dock) och försöka röra på mig. jag kan inte gå långa promenader för då säger ryggen ifrån men försöka gå korta promenader några gånger om dagen istället för en lång. Det lät ju logiskt. Hon var inte elak på något sätt utan det är ju varken bra för mig eller barnet att stoppa i mig massa skräp och lägga på sig en massa onödiga kilon. Jag kan inte mer än hålla med henne. Ska verkligen göra mitt yttersta att hålla mig till "godsakerna" på lördagar. Det där med promenader...då behöver ett par ordentlige promenaddojor införskaffas först. Annars kommer mina fötter typ..dö?

Vart liite ledsen när vi gick därifrån, inte van vid att folk påpekar min vikt på det viset ;P
Hoppas innerligt att det kommer vara relativt lätt att gå ner dem igen, med tanke på att jag planerar att amma. Sen lär det bli enhel del promenader som mammaledig. mammaledig, häftigt det känns att kunna säga så =D

Jag vet ju att det i slutändan är SÅ värt all denna förändring med allt vad det innebär, det är bara lite jobbigt på vägen, och det får det lov att vara. För tro mig, det är inte alltid en dans på rosor att vara gravid.

2012-04-28 / 19:34:00 | Graviditeten | Kommentarer [ 3 ]

Vecka 30 (29+4).

Barnet

Barnet växer och växer. Nu börjar proportionerna likna ett nyfött barn. Hjärnan växer och veckar ihop sig mer och mer. Nu är det trångt därinne, men barnet kan fortfarande slå kullerbyttor och röra sig ganska fritt. Många mammor säger att om barnet rörde sig mycket i magen är det aktivt även utanför.

Vikt 1 600 gram.

Mamma

Nu har tre fjärdedelar gått av din graviditet, bara tio veckor kvar. Det kan vara bra att fundera lite över hur det kommer att bli när barnet kommit ut. Passa på att göra sånt som du gissar att du inte hinner sedan. Gå på bio, fika med en kompis, gå till tandläkaren eller frisören. Barnets tyngd kan göra det svårt att hålla balansen. Försök tänka på hållningen så att du inte får belastningsskador. Försök att äta allsidig och nyttig mat, det påverkar mer än du tror och du kan må mycket bättre.

Hos barnmorskan/kontroller

Har ni fått inbjudan till föräldrakurs? Om inte, fråga barnmorskan! Hon kan informera dig om var, när och hur. De flesta barnmorskemottagningar erbjuder idag föräldrakurser i grupp. Kurserna kan gestalta sig lite olika beroende på vilken barnmorskemottagning man går på, antingen i mindre eller större grupper som träffas en eller flera gånger. Under träffarna brukar man ha en förlossningsförberedande del men även diskutera ämnen som graviditeten, amning, förädraskap, relationer mm. Det brukar vara deltagarnas frågor och önskemål som formar innehållet i träffarna.

Kurserna brukar vara populära så anmäl er i tid!

Det närmar sig med stormsteg <3

2012-04-25 / 11:05:26 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Vecka 29 (28+2).

Barnet

Nu börjar det verkligen likna en riktig liten bebis. Pojkar väger ofta lite mer än flickor.

Barnet växer och frodas. Nu är det ungefär lika långt som en vanlig skollinjal, men olika barn är olika långa redan nu. Barnet har antagligen fortfarande inte lagt sig till rätta utan ligger ibland med huvudet nedåt och ibland med huvudet uppåt eller åt sidan.

Vikt 1 400 gram.

Mamma

Barnet och magen fortsätter att växa och det kan kännas som om dina inre organ trängs undan. Fostrets sparkar kan ses utanpå magen. Att känna mycket sparkar är helt normalt. En del känner mindre än andra. Från livmodern ner mot ljumsken går det så kallade livmoderband. När livmodern växer och livmoderbanden tänjs ut kan du känna en smärta som strålar ut mot ljumsken och blygdläpparna. Efter förlossningen drar banden ihop sig och besvären går över. Kanske känner du av förvärkar? Ett bra sätt att slappna av och dämpa dem är att lägga dig i ett varmt bad. När du slappnar av avtar värkarna.

Pappa/partner

Har du och din partner börjat boa än? Boande innebär att hemmet och rutinerna iordningställs och ses över inför den nya familjemedlemmens ankomst. Ni kanske köper barnvagn, skötbord, vagga och spjälsäng. Tänk på att vissa barnvagnsmodeller måste beställas i god tid. Var ska skötbordet stå? Vilken barnvagn har fått bäst i test? Måste vi ha en ny barnvagn? Vagga kanske ni inte behöver och spjälsängen kan ni kanske vänta med. Bilbarnstol är ett måste om barnet ska färdas i bil.

Boandet innebär kanske också att ni organiserar hemmet på andra sätt. Lagar trasiga möbler. Flyttar, bygger ut eller renoverar? Städar i källaren? Målar om och tapetserar? Eller kanske syr gardiner och vårdar kläder. Allt för att skapa ett välkomnande hem. Gör en lista på vad ni vill ska göras - men ställ inte alltför höga krav på er själva.

Hos barnmorskan/kontroller

I vecka 29 är det dags att besöka barnmorskan igen. Om du tycker besöken varit glesa hittills kommer de att ske oftare nu. Har du fött barn utan komplikationer förut räcker det om du kommer lite mer sällan framöver jämfört med förstföderskor.

Även den här gången kontrollerar barnmorskan hur livmodern och barnet växer. Med ett speciellt måttband mäter hon avståndet mellan blygdbenet och livmoderns överkant. Sedan skrivs värdet in på en kurva för att följa utvecklingen.

Barnmorskan kontrollerar också ditt blodtryck och ibland tar hon ett extra urinprov, blodvärde och/eller blodsocker. Din partner är såklart alltid välkommen att följa med. Säkert får ni lyssna på barnets hjärta genom en ultraljudsförstärkare.

Om din blodgrupp är Rh-negativ har du säkert fått reda på om ditt barn är Rh-negativt eller positivt. Bär du på ett Rh-positivt barn blir du nu erbjuden en spruta med Anti-D för att förebygga immunisering. Bär du på ett Rh-negativt barn föreligger det ingen risk för immunisering och någon förebyggande behandling eller ytterligare provtagning under graviditeten behövs inte.

2012-04-16 / 11:57:00 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Vecka 28 (27+3).

Barnet

Nu har barnet stora chanser att överleva om det skulle komma. Barnet har ökat i vikt cirka tio gånger de senaste elva veckorna.

Barnet kan fortfarande vända sig ett tag till. De flesta barn brukar sedan lägga sig tillrätta med huvudet nedåt i födelsekanalen fast en del lägger sig istället på sidan eller med stjärten nedåt. Då kan man försöka vända barnet när det är ca 1 månad kvar till förlossningen. Hjärnan börjar forma de olika vecken. Hittills har den varit ganska slät.

Vikt 1 200 gram.

Mamma

Nu börjar tredje trimestern, den sista tredjedelen av graviditeten. Brösten kan börja läcka mjölk. Du kan ha ökat åtta till elva kilo eller mer. En del kvinnor kan känna sig stora och tunga och ha svårt att röra sig obehindrat. Känsloyttringar och reaktioner kan åter bli starka som i första trimestern.

Pappa/partner

Det kan börja bli tungt för din partner nu. Hon kan känna sig både otymplig och oattraktiv. Tänk på att det kan vara viktigt för henne att få höra vad hon betyder för dig och vad fantastiskt det är att ni ska bli föräldrar.

2012-04-10 / 09:04:27 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]

Dagen D.

God morgon mina vänner!
Är på bra humör idag (till skillnad från igår). Vi var nämligen hos barnmorskan imorse klockan 07. SOM jag har längtat! När vi lyssnade på Knoddens hjärtljud brast det för mig fullkomligt, tårarna var ett faktum. Då vackert, älskade, älskade barn! <3 Jag vägeer nu 70,4 och har gått upp ganska så exakt 10kg sedan inskrivningen den 10/1.
Bebis hjärtljud låg på 142 och SF mått 24 (vet itne vilken enhet man benämner det i dock). Men allt såg fint ut, jag gillar vår barnmorska :)
Mitt blodtryck låg på 110/60 och mitt HB på 118, om det kan tyckas vara intressant (Emma?;).

Barnmorskan frågade lite om vad jag känner inför förlossningen och så vidare, självklart så funderar jag mycket på det. Jag försöker dock att inte tänka FÖR mycket på det och skapa en bild av hur jag vill ha det, för det kommer aldrig bli som man tänkt sig i alla fall. Utan jag vill mer ta det som det kommer, för man vet aldrig vad som kan h ända under loppets gång. Det enda som jag tänker mest på, och är lite orolig för (som jag även nämnde för BM), är smärtorna, hur ajg kommer att hantera dem. Min smärttröskel är väldigt liten, tål ingen smärta. Men än så länge känner jag inte att jag behöver någon extra hjälp/stöd för det. Vi får se om det ändras längre fram.
Fick även två tider för Föräldragruppen i juni någon gång, där går man också igenom en del.

Nu sitter jag i soffan och äter frukost hur som helst. Har hunnit diska och förbereda för maten jag skall laga sen. Behöverl ite nya matlådor. Är så trött på Lasagnetten nu, haha. Har dock en sådan matlåda kvar men den får ligga kvar i frysen :P

Det var väl en liten update om läget just nu.

Skall njuta av min frukost nu :)

PUSS

2012-04-03 / 08:25:50 | Graviditeten | Kommentarer [ 3 ]

Hormoner.

Ja, herrejösses, det har man gott om när man är gravid. Och inte går dem kontrollera alltid heller :/
Igår när vi hade gått och lagt oss bröt jag ihop fullständigt. Varför? För att jag känmer mig så tjock och oattraktiv, och då syftar jag INTE på magen. Jag var definitivt itne vältränad och nöjd med min kropp innan graviditeten, jag har legat på latsidan alldeles för länge, men nu när man dessutom går upp ett par extra kilon så blir det inte direkt bättre.. INGENTING passar ju typ längre, min garderob är minimal, det är inte så j*vla kul :(
Men som tur är har jag världens bästa sambo och pojkvän som alltid finns där för mig och rycker upp mig när jag behöver det som mest. Jag vet, i ärlighetens namn, inte vad jag skulle göera utan honom. Han är min bättre hälft.
Han kommer bli en helt fantastisk pappa!

Jag älskar våra små konversationer vi kan ha i sängen när vi gått och lagt oss ibland, så mysigt att bara ligga där och prata om allt och inget, utan konstigheter. Jag älskar dig min fina älskling <3

Så kan det gå! Men idag är det nya tag!

Puss
/ Lindha, hormonkärringen

2012-03-27 / 09:32:14 | Graviditeten | Kommentarer [ 1 ]

Vecka 26.

Barnet

Barnet kan höra ljud och ljudnivån inne i magen som kan nå upp till mer än 80 decibel. Det är ungefär lika livligt som en stökig stadsmiljö.

Barnet lyssnar på ljuden i mammans kropp, magen som kurrar, nysningar och annat som händer. Det lyssnar även på mammans och omgivningens röster.

Vikt 900 gram.

Mamma

Hela kroppen påverkas av graviditeten. Därför är det viktigt för kroppen att vara i god kondition. Motion ökar konditionen och välbefinnandet. Om du är van vid att jogga, simma eller gymnastisera kan du fortsätta med det i samma utsträckning som förut men undvik gärna hård träning och tyngre sporter. Om du inte motionerar regelbundet kan du ta dagliga promenader eller cykelturer. Eller kanske simma någon gång i veckan. Du känner oftast själv vilket tempo som är bra för dig. Det finns även olika gymnastikgrupper för gravida. Hör med din barnmorska!

Åderbråck

En del kvinnor drabbas av åderbråck under graviditeten. Åderbråck är slingrande eller knutformiga utvidgningar av ådrorna på benen, i underlivet eller i ändtarm (hemorrojder). Hemorrojder går tillbaka och brukar försvinna helt efter förlossningen. Om du har besvär av dem under graviditeten finns det lindrande medel att köpa på apoteket, hör med din barnmorska. Åderbråck i underlivet brukar ge svullnad i blygdläpparna och det kan vara svårt att sitta. Besvären brukar kännas mer om du varit uppe en längre stund. Lägg dig och vila då och då. Åderbråck i underlivet stör inte förlossningen. Genom att använda stödstrumpor kan du lindra och förebygga större åderbråck i benen.

Karpaltunnelsyndrom

På grund av att mer vätska samlas i vävnaderna kan det uppstå ett tryck kring nerver och senor som gör ont och ger en domningskänsla ut i händerna, framför allt nattetid. Det kallas karpaltunnelsyndrom. Berätta för din barnmorska om du har besvär av din karpaltunnel. Smärtan och domningarna kan avhjälpas med hjälp av handledsskydd.

Pappa/partner

Motion är viktigt. Det finns många fördelar med att motionera, både för kvinnan, barnet och för dig. För många är det lättare att komma ut om man gör det tillsammans. Ni kan gärna ta promenader tillsammans eller kanske simma.

2012-03-26 / 09:26:50 | Graviditeten | Kommentarer [ 0 ]